Tarmhälsa och Histaminöverkänslighet

Man brukar säga att all hälsa börjar i våra tarmar, och det ligger mycket sanning i det påståendet. I tarmen ska vi ha en samling av bakterier, virus, svampar och andra mikroorganismer som lever och frodas. Den här blandningen kallas för vårt mikrobiom.

Vi ett specifikt mikrobiom för alla organ, lungorna, huden mm har faktiskt sitt egna mikrobiom. De här mikroorganismerna är viktiga för att upprätthålla vår hälsa eftersom de hjälper till med vår matsmältning, vårt immunförsvar, vår tillverkning av våra hormoner och mycket mer.

Mikrobiomet kan påverkas av många faktorer, inklusive kost, mediciner, stress och livsstil. En obalans i mikrobiomet kan skada tarmslemhinnan och orsaka ett tillstånd som kallas för läckande tarm, vilket i sin tur kan bidra till en rad olika hälsoproblem där histaminintolerans är ett vanligt problem.

Dysbios

En orsak till histaminkänslighet kan vara Dysbios, som betyder att tarmfloran är rubbad och att det finns en obalans som kan ge oss en läckande tarm eftersom det uppstår inflammation. För många är det här faktiskt grundorsaken bakom histaminintolerans.

När vi får en läckande tarm så betyder det att tarmslemhinnan släpper igenom för mycket eller för stora saker. Det här innebär att tarmväggens barriärfunktion är nedsatt och att oönskade ämnen, såsom bakterier, virus och toxiner, kan läcka ut i vårt blodomlopp och orsaka en reaktion i vårat immunförsvar.

SIBO, SIFO

Andra orsaker till histaminintolerans från magen kan vara SIBO, som är en överväxt av bakterier i tunntarmen, SIFO som är överväxt av jästsvampar i tunntarmen, eller IBS som brukar orsaka ont i magen, gaser, förstoppning, diarré eller en kombination av dessa.

Glutenintolerans

Även vid Glutenintolerans eller födoämnesöverkänslighet så reagerar immunförsvaret med histaminfrisättning. För att komma tillrätta med födoämnesöverkänsligheter så behöver man ta hand om dysbios, läckande tarm och stärka slemhinnor.

Vad kan orsaka dysbios eller läckande tarm

En obalans i magens bakterieflora kan alltså skada tarmslemhinnan och leda till läckande tarm, vilket i sin tur kan vara en orsak som satt igång en histaminintolerans. Det finns många potentiella orsaker bakom en obalans eller dysbios. Därför finns det också många saker att se upp med och områden vi kan förbättra på egen hand.

Dysbios kan uppstå som en direkt följd av en infektion av skadliga mikroorganismer som slagit ut delar av den goda mikrofloran. Det kan då handla om att kroppen invaderats av virus, bakterier, svamp eller andra parasiter.

En dysbios kan även uppkomma som en indirekt följd eller biverkan av en läkemedelsbehandling. Det är vanligt att mikrofloran rubbas eller skadas efter en behandling med antibiotika. Det är inte så konstigt, eftersom syftet med att sätta in antibiotika är just att slå ut oönskade bakterier och mikroorganismer.

Oavsiktliga källor till antibiotika

Något man kanske inte tänker på är att vi får i oss antibiotika också på andra sätt i vår vardag, då kallas de ofta för antibakteriella, bakteriedödande eller desinficerande ämnen. Det är ofta förekommande i hygienvaror och rengöringsmedel. Till exempel förekommer det ofta bakteriedödande ämnen i tandkräm och munskölj, som vi tar i munnen dagligen. Även om vi spottar ut det efter ett par minuter så finns det en risk att vi sväljer lite varje gång, och dessutom så är slemhinnan i mun och svalg väldigt tunn och rik på blodkärl, för att vi ska ta upp näringsämnen den vägen.

Ett annat välkänt bakteriedödande ämne som vi har i både vardag och till helgen är lösningsmedlet alkohol. Det är välkänt att outspädd starksprit kan användas som bakteriedödande sårtvätt, och det fungerar lika bra som bakteriedödare i magen.

I ultraprocessad mat förekommer ofta konserveringsmedel, som har till funktion att hindra tillväxt av legobitar, nej förlåt bakterier var det ju. Även om de här tillsatserna inte förekommer i en så hög halt att den påvisats vara skadlig för människokroppen så får vi förutsätta att den gör sitt jobb, alltså döda bakterier och andra mikroorganismer. Det är därför rimligt att anta att konserveringsmedel i mat och dryck skadar vår tarmflora.

Även i vår hudvård finns konserveringsmedel som vi bör vara försiktiga med. Huden tar upp av allt som vi smörjer på den. Vi behöver alltså inte slicka i oss av krämer och annan hudvård för att vi ska få i oss konserveringsmedel och annat in i vårt blod. Det går in via huden. Vi förespråkar ekologisk hudvård, som endast använder ett minimum av de mildaste formerna av konserveringsmedel.

I hushållets rengöringsmedel och i tvättmedel finns ofta bakteriedödande ämnen och andra kemiska föreningar som är skadliga eller giftiga för både människor, djur, fiskar och mikroorganismer. Använd med försiktighet och måtta.

Diskmedel

Diskmedel är en faktor som vi vill lyfta fram lite extra. Vi har inte sett någon forskning på hur diskmedel påverkar tarmhälsan, och det är inte en fråga som är särskilt uppmärksammad ännu. Ändå är diskmedel en av de mest använda vardagliga kemikalierna i hushållen. Oavsett om vi handdiskar eller använder diskmaskin så använder vi diskmedel på alla våra glas, tallrikar och kastruller varje dag. Risken med att använda diskmedel är bland annat att det innehåller bakteriedödande ämnen som vi riskerar att få i oss och som då kan skada vårt mikrobiom.

En ytterligare risk med diskmedel, kanske ännu allvarligare för vår hälsa, är att det innehåller starka tensider som löser upp fett och förstör barriärer. Om det finns den minsta lilla del diskmedel kvar i till exempel ett glas som vi dricker ur så får vi in dessa tensider i magen. Tensiderna kommer då att lösa upp delar av tarmslemhinnan som då börjar läcka. Om tensider når ut i blodet går de ut i hel kroppen där de kommer i kontakt med celler och skadar cellmembran.