När du gjort en hårmineralanalys och tittar på din mineralstatus är det aktuellt att göra en plan för att jusera eventuella obalanser. Då är det naturligt att fundera på hur du kan tillgodogöra dig ditt näringsbehov genom kosten och vilka näringsämnen du behöver komplettera genom att ta kosttillskott.

Vår inställning är att kosten ska utgöra basen i ett hållbart och hälsosamt liv och kosttillskotten ska användas just som ett tillskott, i de fall där intaget genom maten inte räcker till för att ge komplett näringsintag. Med detta sagt är det dock så att i princip alla behöver eller skulle må bra av att komplettera sin kost med något kosttillskott, i alla fall periodvis.

Ett klassiskt exempel på behovet av kosttillskott är att vi på våra breddgrader i Sverige inte får tillräckligt med solljus på huden under vintern för att bilda D-vitamin. Därför lyder rekommendationen att vi ska tillföra vitamin D genom tillskott från oktober till maj.

Enligt vår erfarenhet har de allra flesta personer behov av ett tillskott av Vitamin D, Probiotika och Ömega-3 olja.

Men räcker det inte med att äta vanlig mat? Behövs verkligen tillskotten?

Rekommenderat Dagligt Intag (RDI) och Dagligt Referensintag (DRI) av mineraler och vitaminer i matvaror och kosttillskott fastställs av Livsmedelsverket i NNR2023. De utgår från den allmänna, friska, vuxna befolkningen i Sverige och nivåerna är satta för att undvika bristsjukdomar, med viss marginal. Inom sjukvården används gränsvärden som anger när risk föreligger för bristsjukdomar, eller toxiska, skadliga nivåer. Det finns ett spann mellan de här två ytterligheterna, och det är där vi behöver kosttillskotten.

Vi ser avvikelser i mineralbalans varje dag hos våra klienter som gör en hårmineralanalys. Glädjande kan vi se ett samband mellan ett välriktat intag av kosttillskott och ett ökat välmående.

Kostvanorna i befolkningen varierar ganska mycket, så det är svårt att veta vad som menas med “vanlig mat”. Tyvärr är det inte ovanligt med ensidig eller bristfällig kost. Dessutom är det så att näringsinnehållet i maten inte alltid är tillräckligt.

En omständighet som oroar är att näringsinnehållet sjunker något för varje år i spannmål, frukter, grönsaker, kött och fisk m.m. Detta anses bero på flera globala faktorer. Den ökade “effektiviteten” i livsmedelssystemet med långa transporter innebär skörd redan innan full mognad. De ökade kraven på högre produktionstakt gör att storlek och utseende är högre prioriterat än ett bra näringsinnehåll. Dagens storskaliga jordbruk är ensidigt och använder kraftig konstgödsling som leder till att jorden utarmas på näringsämnen.

Förädlingen för ökad tålighet mot bekämpningsmedel är en annan stor förklaring till att vår mat innehåller färre och mindre näringsämnen nu än vad den gjorde i mitten av 1900 talet. Detta diskuteras i en intressant artikel i Scientific American; Dirt Poor: Have Fruits and Vegetables Become Less Nutritious? I artikeln redovisas bland annat en studie från 2004 av Donald Davis, University of Texas, som visar hur näringsinnehållet i frukt och grönt har sjunkit sedan 1950.