Visste du att laserterapi, även känd som fotobiomodulering, har visat lovande resultat när det gäller att förbättra hälsan hos tarmmikrobiomet? 🌟 Senaste forskningen antyder att ett hälsosamt tarmmikrobiom kan ha en positiv inverkan på hjärnhälsan och påverka tillstånd som Alzheimer, Parkinson och autismspektrumstörningar.

Enligt en översikt av Brian Bicknell med flera spelar tarm-hjärnaxeln en avgörande roll för att upprätthålla övergripande välbefinnande. När tarmmikrobiomet blir obalanserat på grund av olika faktorer som kost, medicin och livsstilsval kan det leda till en rad sjukdomar, inklusive neurologiska tillstånd.

Den goda nyheten? Att modifiera tarmmikrobiomet genom terapier som fotobiomodulering kan erbjuda ett terapeutiskt tillvägagångssätt för att behandla neurodegenerativa och neurologiska sjukdomar. Genom att rikta in sig på mikrobiom-tarm-hjärnaxeln kan vi kanske ändra kursen för dessa tillstånd och förbättra resultaten. Så man belyser inte bara hjärnan utan magen också. Helhetshälsa. Ljuset ger ett friskare och mer varierat mikrobiom i magen. Det är viktigt att komma ihåg att en hälsosam mikrobiom är förknippad med hög mångfald av mikroorganismer och en balans av bakterier.


Olika vitaminer, som vitaminer B9, B1, B2, B3 och K, produceras av bakterier i mikrobiomet. Man pratar ofta om “Gut-Brain Axis”, eller tarm-hjärnaxeln på svenska, det är ett kommunikationssystem som förbinder tarmen (matsmältningssystemet) med hjärnan. Detta system möjliggör kommunikation och interaktion mellan de två organen genom olika signaler, inklusive nervsignaler, hormoner och signalsubstanser. Tarm-hjärna- axeln spelar en avgörande roll för att reglera flera kroppsfunktioner, inklusive matsmältning, humör, immunfunktion och känslomässigt välmående. Denna tvåvägskommunikation möjliggör också att kroppen kan reagera på och anpassa sig till olika stressorer och stimuli från omgivningen. Känslor, till exempel (som rädsla, ilska och sorg), kan påverka tarmens mikrobiom, och traumatisk hjärnskada minskar betydligt mångfalden i tarmens mikrobiom.

Läs mer om den fascinerande länken mellan tarmhälsa och hjärnhälsa i översiktsartikeln av Brian Bicknell och kollegor. 💡

Summering: Tarmmikrobiomet, det vill säga de bakterier som lever i vår tarm, påverkar vår hälsa på många sätt. Det kan påverka vår ämnesomsättning och vårt immunsystem, och obalanser kan uppstå av olika skäl som kost, läkemedel och åldrande. En hälsosam tarmflora är viktig för att förebygga sjukdomar som är kopplade till livsstil, metabolism, inflammation och även hjärnhälsa. Det finns mycket intresse för att använda tarmfloran som ett sätt att förstå och behandla sjukdomar, särskilt neurologiska sjukdomar. Även om traditionella metoder som kostförändringar och probiotika har visat viss nytta, kan nya metoder som fotobiomudulation visa ännu större potential. Men de vet ännu inte hur varaktiga förändringar i tarmfloran är och hur ofta behandlingar behöver upprepas för att behålla en hälsosam tarm. Framtida forskning kommer förmodligen att fokusera på att kombinera olika terapier för att behandla neurologiska sjukdomar på ett effektivare sätt.

Här finns några av referenserna till artikeln :

References

  1. Walker, R.W.; Clemente, J.C.; Peter, I.; Loos, R.J. The prenatal gut microbiome: Are we colonized with bacteria in utero? Pediatr.
    Obes. 2017, 12, 3–17. [CrossRef] [PubMed]
  2. Leinwand, J.C.; Paul, B.; Chen, R.; Xu, F.; Sierra, M.A.; Paluru, M.M.; Nanduri, S.; Alcantara, C.G.; Shadaloey, S.A.; Yang, F.
    Intrahepatic microbes govern liver immunity by programming NKT cells. J. Clin. Investig. 2022, 132, e151725. [CrossRef]
    [PubMed]
  3. Castillo, D.J.; Rifkin, R.F.; Cowan, D.A.; Potgieter, M. The Healthy Human Blood Microbiome: Fact or Fiction? Front. Cell. Infect.
    Microbiol. 2019, 9, 148. [CrossRef] [PubMed]
  4. Link, C.D. Is there a brain microbiome? Neurosci. Insights 2021, 16, 26331055211018709. [CrossRef] [PubMed]
  5. Baquero, F.; Nombela, C. The microbiome as a human organ. Clin. Microbiol. Infect. 2012, 18 (Suppl. S4), 2–4. [CrossRef]
  6. Sender, R.; Fuchs, S.; Milo, R. Revised estimates for the number of human and bacteria cells in the body. PLoS Biol.
    2016, 14, e1002533. [CrossRef]
  7. Reyes, A.; Semenkovich, N.P.; Whiteson, K.; Rohwer, F.; Gordon, J.I. Going viral: Next-generation sequencing applied to phage
    populations in the human gut. Nat. Rev. Microbiol. 2012, 10, 607–617. [CrossRef]
  8. Tierney, B.T.; Yang, Z.; Luber, J.M.; Beaudin, M.;Wibowo, M.C.; Baek, C.; Mehlenbacher, E.; Patel, C.J.; Kostic, A.D. The Landscape
    of Genetic Content in the Gut and Oral Human Microbiome. Cell Host Microbe 2019, 26, 283–295.e8. [CrossRef]
  9. Qin, J.; Li, R.; Raes, J.; Arumugam, M.; Burgdorf, K.S.; Manichanh, C.; Nielsen, T.; Pons, N.; Levenez, F.; Yamada, T.; et al.
    A human gut microbial gene catalogue established by metagenomic sequencing. Nature 2010, 464, 59–65. [CrossRef]
  10. Aebersold, R.; Agar, J.N.; Amster, I.J.; Baker, M.S.; Bertozzi, C.R.; Boja, E.S.; Costello, C.E.; Cravatt, B.F.; Fenselau, C.;
    Garcia, B.A.; et al. How many human proteoforms are there? Nat. Chem. Biol. 2018, 14, 206–214. [CrossRef]

#Tarmhälsa #Hjärnhälsa #Laserterapi #Mikrobiom #Neurologi #Hälsoforskning”