Vad är akne?

Akne eller acne bildas då hudens talgkörtlar bildar för mycket sebum eller talg och en ökad kerantenisering. Om sebumet kommer i kontakt med syre så oxiderar det och sebumet blir då svart. När det blir stopp i talgöppningen så kan akne bakterier (Propionibacterium acnes) börja bildas och då försöker huden försvara sig och då får vi en inflammation. Det finns studier som visar att akne är ett västerlänskt problem. Att det behöver finnas en inflammatorisk process för att aknen ska bildas.

Det är viktigt att du ställer dig de här frågorna; påverkar min hud mitt mående, gör det ont och spänner det i huden, är aknen svår att dölja? Huden påverkar vårt mående och det är därför viktigt att vi tar hand om den. Man kan känna sig påverkad även en vid lindrig akne och det är viktigt att få hjälp redan då. Vi vill gärna att man söker hjälp så fort som möjligt eftersom det går snabbare att läka då och vi kan förhindra att tillståndet förvärras. En hud som varit ansatt av akne och inflammation under en längre tid kan tyvärr vara drabbad av nedbrytning av kollagen och elastin, som fungerar som hudens armeringsjärn. Det är då vi ser ärrvävnad. Har finns det som tur är massor vi kan göra, men det tar lite längre tid för huden att återhämta sig.

Akne beror inte på att huden är smutsig! Det beror på att huden är i obalans och producerar för mycket sebum i förhållande till vad porerna kan ta hand om. Att försöka behandla en akne genom att torka ut huden brukar ofta få motsatt verkan eftersom huden då får signaler om att det är torrt på huden och då försöker huden bilda ändå mer talg. Överdriven rengöring ger samma effekt.

Olika typer av akne

Akne brukar delas in i olika typer och svårighetsgrader och ibland står även hudåkommor som rosacea, perioral dermatit några fler med. Men här är de vanligaste:

•Komedon akne
Här ser vi vita och svarta pormaskar som ibland kan vara något inflammerade, kan också finnas inflammation i hårsäckar och talgkörtlar, knottror. Vanligast hos ungdomar i puberteten.

•Papulopustulös akne
Denna akne är mer inflammatorisk. Här ser vi röda knottror (papler) och varfyllda knottror (pustler). Googla gärna så hittar du fler bilder. En papel är en upphöjd knottra som ibland kan kännas öm. En pustel är en inflammerad talgkörtel. Den är då vit med var i mitten och röd runtom.

•Nodulär/nodulocystisk akne (medelsvår och svår) – här ser vi en inflammatorisk akne med djupare bölder som ibland nästan sitter ihop. Har börjar det också bildas ärr. Här kan vi få en akne som ser ut som om den ligger under huden, en inflammatorisk akne kan växa och både explodera (tömmas på huden) och implodera (tömmas under huden) vilket leder till att cystor bildas.

Vad beror akne på?

Den ökade produktionen av talg i talgkörtlarna vid tonåren kan delvis förklaras med hormoner men man ser också kopplingar till kosten. I länder som bland annat Nya Guinea där kosthållningen skiljer sig från vår västerländska är det mycket ovanligt med akne hos tonåringar. Hormoner påverkas av vår kost, så egentligen hänger det samman på ett naturligt sätt.

Hormoner och akne

Det är inte bara det manliga könshormonet testosteron och det extra starka testosteronet DHT dihydrotestosteron som påverkar talgproduktionen, utan även insulinliknande tillväxterfaktor i blodet (kallas Insuline growth factor 1 på engelska) som är ett hormon som egentligen ska stängas av efter puberteten.

Kvinnor som drabbats av en hormonell obalans som kallas PCO-S drabbas ofta av akne samtidigt som de har de problem med sitt blodsocker. Det är en intressant koppling. Studier har bedrivits sedan 40-talet om kopplingen mellan kost och akne. Här är en studie som är gjord av forskare vid universitet i Melbourne Australien, den visar tydligt samband hur kosten påverkar huden. Snabba kolhydrater och socker höjer insulinet i kroppen och gör att fler androgener bildas, vilket i sin tur leder till ökad talgproduktion. I studien såg man en 50 % förbättring av aknen bara genom att ändra kosten till en lågkolhydratkost. Att hålla insulinet stabilt och lågt glykos påslag och inte dra i gång insulinliknande tillväxtfaktor i blodet är verkar vara ett bra och säkert råd för att hantera akne inifrån. Det är viktigt för en bra hormonell balans.

Stress och akne

Stress i alla former är en ytterligare faktor som påverkar våra hormoner. Stress kan för kroppen vara näringsbrist, sömnbrist, vi känner oss jagade, vi får i oss något vi inte tål, vi motionerar för lite och mycket mer. Kroppen reagerar på detta genom att hormonet adrenalin ökar, och om vi är stressade under en länge tid kommer även kortisol öka då blodsocker skickas till musklerna. Visste du även att kortisol ökar då du ätit snabba kolhydrater? Kortisolet behövs också för att sänka insulinet och då kommer ditt blodsocker att åka bergochdalbana.

Du kanske själv har upplevt att din hud mår sämre vid stressiga perioder? Det finns fler samband mellan akne och stress som man inte riktigt vet mekanismerna bakom, men att lära sig att hantera stress genom att andas, röra på sig och därför må bättre är viktigt även om det allena kanske inte får bort alla dina hudproblem.

Vad kan vi göra åt akne?

Vi här på Turkos ser också en tydlig koppling mellan akne och kost/ livsstil. Det bästa är att det går att påverka och vi får tillbaka klienter som är överlyckliga över att deras hud mår bra när de använder det vi kallar den yttre och inre hudvården. Vi ska inte sticka under stolen med att du behöver ha tålamod, det tar tid att förändra kostvanor. Men hur snabbt kan det gå tills man börjar se förbättringar? Naturligtvis är det alltid bäst med individuella råd, men om du följer våra råd i del 2 och 3 om akne så bör du se en klar förbättring på huden redan inom ett par veckor!

Här kan du läsa mer om akne:

Akne del 2 – Yttre hudvården

Akne del 3 – Inre hudvården

Kramar i massor!

Några intressanta länkar:
A low-glycemic-load diet improves symptoms in acne vulgaris patients: a randomized controlled trial.
Linking diet to acne metabolomics, inflammation, and comedogenesis: an update.
Acne vulgaris, probiotics and the gut-brain-skin axis – back to the future?
Insulin response to a short stress period